Ett sista ryck

Efter Öland och Aten, väntade ett sista ryck innan vi kunde ta lov. En fullspäckad vecka, lite drygt. Fix hemma i trädgården och i köket.Paprikaloppet och Kastellets dag. Utflykter och sommaravslutningar. En blandning av avslut och uppstart som det ju ofta blir – ja, på mitt jobb i allafall!

Vårterminens nionde

Del 15 i Knutas-serien. Först tilltalade det mig. Men faktiskt, den här boken var en besvikelse. Visst att idéerna kan ta slut och att det kan kännas trist – och det gjorde det – men även språket haltade. Varför? Den här boken var långt ifrån den första läsupplevelsen med Jungstedt. En pocket jag hittade på ett hotell en regnig dag i Indien. Den boken fängslade mig helt! Tyvärr inte denna. Trots slutet. Som kan bli början på något nytt.

Lifegoal, ändå

Aten 2018. Rekar med en god kollega. Aten 2019. Återvänder med samma goda kollega och 14 stycken förväntansfulla elever. En av fördelarna med friskolor, när möjlighet finns att ta ut svängarna i budgeten, åt ett oväntat håll. Den här resan blev en fullträff och eleverna fick uppleva saker de kommer minnas länge. Skapade nya minnen, knöt nya kontakter, växte några centimeter. Och jag, jag fick både vara mamma, kompis, reseledare och kurator åt de små stora liven!

Komma ikapp

Minus en fruktansvärd migränattack första morgonen Öland, blev det lugna sköna dagar som nedvarvning innan den efterlängtade resan till Aten med ett gäng utvalda elever. Nora fortsatte göra Öland på egen hand under tiden som jag var borta, och växte nog ett par centimeter av det. Utan mamma OCH pappa. När jag åter var på Öland varvade vi ner lite till. Så himla skönt, och nödvändigt. På alla plan. Det var två nöjda tjejer som reste hem (med flyg istället för tåg) och som äntligen fick återförenas med resten lilla familjen på fredagen.

Försommarlov

Efter en minst sagt intensiv period på arbetet och i vardagen generellt, med avslutningen av Joggingkul, Niornas bal och Danshusets stora vårshow, nådde vi det stora delmålet: Noras försommarlov, med 11 dagars ledigt, mestadels på Öland. Jag klickade på ”Klar med betygsättning”, packade det sista, gjorde i ordning en matsäck och sen tog vi tåget ner till Kalmar. Jag hade en klar målbild att jag skulle sjunka ner i tågsätet och andas ut…. Men riktigt så blev det inte, eller jo, men det blev något av en uppförsbacke med försenad buss, nedriven kontaktledning, taxiresa i ilfart för den nätta summan av 1000 kr, bilbrand och köer och sen en tågvärd som klämde handen innan vi ens lämnat perrongen i Stockholm. Men tillslut så, så kunde vi ändå andas ut. Vi kom iväg. Och tåget, det gick som det skulle, med byte i Linköping och sedan blev vi hämtade av morfar i Kalmar. Första kvällen i huset blev det sen middag och när vi kröp ner bland lakanen, så var jag så himla sugen på att sova sött.

Vårterminens sjunde och åttonde

Trots MASSOR att göra på jobbet, det är ju sådana tider, så har jag försökt prioritera lite läsning. Först ut efter Bröllopsbyrån blev Emelie Schepps senaste: Broder Jakob. En spännande historia, och jag tycker just den här skiljer sig något från de tidigare böckerna – både Jana och Danilo visade nya sidor hos sig själva. Efter denna bok var jag sugen på att fortsätta på deckarspåret, och köpte Sarenbrants senaste i Borgholms bokhandel. Men både pappa och mamma hann greppa den före mig, och jag hade påbörjat Åhman Owetz senaste Brevvännerna innan jag kom ner. Så det var den som fick följa med till Aten och sällskapa med mig under de första Ölandsdagarna. En fin liten pärla, sann fel good, även om berättelsen på sina ställen var väl velig.